måndag 13 juli 2015

Klart godkänd avslutning i "City of heavenly fire"


Som ni kanske minns tillbringade jag en stor del av förra våren och sommaren tillsammans med en bunt halvänglar, vampyrer och varulvar. Jag pratar såklart om Cassandra Clares "Mortal Instruments"-serie. (Här, här, här, här och här kan ni läsa mer om det.) Och tanken slår mig att det nog är urban fantasy som är den nya Marian Keyes (apropå min guilty pleasure-fundering härförleden). Lättsmält, underhållande och märkligt engagerande. Minns min faiblesse för Sookie innan den serien gick i graven.

Chic lit ut, fanatsyromans in således. Anyhoo... Av någon anledning (övermättnad?) blev dock den sista delen av Clares serie,"City of heavenly fire", liggande och plockades inte upp förrän häromveckan. Men då var det å andra siden ett kärt återseende.

"Mörker återvänder till skuggjägarnas värld. När vardagen faller sönder omkring dem måste Clary, Jace, Simon och deras vänner gå samman för att bekämpa den största ondska som nephilim någonsin har skådat; Clarys egen bror Jonathan. Ingenting i världen kan besegra honom - måste de resa till en annan värld för att hitta ett sätt att besegra honom? Liv kommer att förloras, människor offras och hela världen förändras..."

Ja, det är väl en rätt så fin sammanfattning det där. Och svårt att skriva någonting mer egentligen utan spoilers. Trots en del longörer (stridsscener och tonårshångel som dras ut på i det oääääändliga - det finns liksom bara många sätt att i sex band beskriva demonslaktande och halvkyskt - och i den här delen, kanske inte fullt så halvkyskt - trånande) tycker jag att avslutningen funkar riktigt bra. Faktiskt är det en av svitens bättre delar. Ett gigantiskt plus i kanten också för att vår hjältinna Clary under seriens gång fått förvandlas från klantigt dumdristig till überkompetent och självständig krigare. Inget av det könsrollsmuggande som vissa av genrens stjärnskott (läs: "Twilight") bjuder på.

Jo, jag har haft det bra med mina halvänglar. Just den sortens lättsamma strandlyssning som gör sig så utmärkt på sommaren. Men tror att jag hoppar över spin off:sen (och ignorerar öppningen för bikaraktärernas fortsatta öden och äventyr; det ska visst bli en trilogi under samlingsnamnet "The Dark Artifices"). Efter sex band känner jag mig ganska klar med den här världen. Och redo för nästa. Vilken det nu blir.

Susanna Mattsson
Killbergs Bokhandel Jägersro

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar