tisdag 22 augusti 2017

Författarsignering. Birgitta Ohlsson i Landskrona 26/8








"Prestationsprinsessor", "duktiga flickor". Samhällets syn på högpresterande kvinnor skevar. Vi har bland annat hört röster som menar att kvinnor ska sluta vara duktiga och sänka kraven på sig själva, men är det verkligen rätt väg att gå? I själva verket har vi mycket att lära av den duktiga flickan. Flit, strävsamhet och höga förväntningar möjliggör klassresor, krossar glastak och får drömmar att slå in. Nu tar Birgitta Ohlsson revansch för den duktiga flickan. Med utgångspunkt i sitt eget liv visar hon att duktighet och höga prestationskrav inte behöver vara en börda. Det kan lika gärna vara ett maktmedel och ett redskap på vägen mot ett mer jämställt samhälle.


I den här boken går Birgitta Ohlsson ut med ett personligt och politiskt försvarstal till de duktiga flickorna, och visar vilken kraft och frihet som kommer med att vara "duktig".

Träffa Birgitta i vår Landskronabutik lördagen den 26:e augusti.
Välkommen!
















torsdag 17 augusti 2017

Slow Crime - Nu i pocket!






En sensommarkväll 1983 försvinner en femårig pojke från en ensligt belägen gård på den skånska slätten. Det enda spåret efter honom är en sko i de höga majsfälten.

Trots att hela bygden engagerar sig i sökandet hittas han inte, och ryktena och misstankarna sprids snabbt. Men den valhänta brottsutredning som följer läggs till slut ner, och sorgen och ovissheten får pojkens familj att långsamt falla sönder.

Tjugo år senare leder hans storasyster Veronica ett gruppterapisamtal i Stockholm. Plötsligt ansluter en ung man, och inför gruppen berättar han om sin barndom, om oförklarliga minnen av en pojkes försvinnande.”

 
Anders de la Motte slog igenom med ungdomliga spänningstrilogin ”Geim”, ”Buzz” och ”Bubble”.
Han gick sedan vidare till att skriva hyllade deckardubbeln ”MemoRandom” och ”UltiMatum” (den senare plockade även hem priset för årets svenska kriminalroman 2015), som han påstår är fristående (det är de inte riktigt, läs dem i ordning).

 Nu skiftar han stil rejält.
Borta är förortsgangsters, illasinnade techbolag, korrupta snutar och intrigerande politiker.

 ”Slutet på sommaren” har ett helt annat tempo (”slow crime”, som författaren själv kallat det), andra miljöer, andra människor.
Spänningen finns dock kvar, som vi tydligt märkte i butiken när boken gick som följetong i Sydvenskan förra sommaren.
Har den inte kommit än? Han Dählamåtts bok? Man vill ju för fan veta hur det går!”


Nu finns Anders mycket spännande kriminalroman ute i pocket!


// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd








* Reviderad version av text publicerad sept 2016



måndag 14 augusti 2017

Feelgood för mogna människor

 
Hilary Boyd: Våra bästa år
 
Helt i tiden är Hilary Boyds nya pocket. Här är det Joanna som ser fram emot livet som pensionär tillsammans med sin man Lawrence. De har ett 40 år långt äktenskap bakom sig.
Då händer det - mannen träffar en ny kärlek. Men inte riktigt så förutsägbart som vanligt. Lawrence har förälskat sig i en annan man.
Hur känner man då som övergiven hustru? Vad säger barnen? Hur lever man vidare?
Joanna har nu turen att ha en kombinerad bästa väninna och granne, som tar henne över värsta avgrunderna.
 
Historien blir en i och för sig smärtsam historia, men ändå lättläst och med en hel del feel good - så där som bara engelska författare kan.
 
// Eva Killberg, Akademibokhandeln / Killbergs bokhandel Ängelholm

onsdag 9 augusti 2017

Möt Björn Hellberg i Ängelholm! 11/8


 

Fredag den 11 augusti är en speciell dag. Då blir det årets signering i Ängelholm - med ingen mindre än Björn Hellberg, tennisoraklet och deckarförfattaren.  Mellan klockan 13 och 17 på fredag signerar Björn Hellberg sin nya gastkramande deckare "Likspett".  Signeringspris 199 kr.
 

tisdag 8 augusti 2017

Alp-Stoner

Sannolikt inte rätt miljö för att verkligen uppskatta en gripande bok med mycket snö i.


Robert Seethalers "Ett helt liv" är precis vad den utger sig för att vara.
Vi får följa Andreas Egger från det han är fyra år gammal (så ok, nästan ett helt liv då ...) och kommer till en liten by i Alperna. Vi lider med honom när han behandlas illa av sin adoptivfar, gläds med honom när han träffar kärleken, gråter med honom när han förlorar den. Vi följer honom till det inte längre finns något liv att leva.


Berättelsen, skulle jag säga, är en liten kusin till John Williams fantastiska roman "Stoner". En finstämd skildring av ett vanligt liv. Ja, hur vanligt ett liv nu kan vara när man bl.a. jobbar med att bygga linbanor högt upp i bergen, eller sitter åtta år i sovjetiskt fångläger ...


Läs den. Det är stor litteratur i litet format. Bara 131 sidor. En timme eller två på bryggan, med paus för ett dopp eller två i svenskt badvatten (då man får lite känsla för hur kallt det måste ha varit att jobba högt upp i Alperna ...).


// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd









tisdag 1 augusti 2017

De mörkermärkta



"I ett vårkallt Stockholm sker en serie mord som till en början inte verkar ha något samband. En sömnlös taxichaufför. En alkoholiserad före detta psykolog. En psykiskt sjuk  kvinna på ett behandlingshem. Tre människospillror förenade i sina olycksöden.
När polisinspektör Iris Riverdal får fallen på sitt bord ställs hon inför en gåtfull mördare, en undflyende skepnad med dunkla metoder och okända motiv. Och bakom honom anas en ansiktslös ondska bortom alla begrepp."




Som om Anders Fager och Anders de la Motte fått för sig att skriva tillsammans ungefär. :-)
Jag gillar det, men frågan är om det är för mycket deckare för fantasyfansen och för övernaturligt för den genomsnittlige spänningskonsumenten?


Äsch, våga prova något nytt för bövelen! 
Du gillar ju Game of Thrones och The Wire, eller hur?
Bortsett från det tvära slutet - boken är den första delen av en planerad svit i tre delar - har jag inga invändningar. Klart underhållande och snabbläst fantasy-snutthriller.


// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd




p.s. Kolla in den här trailern på kommande Will Smith-filmen "Bright". Även den en blandning av klassisk snutstory och fantasy. Netflix i jul.



tisdag 25 juli 2017

Backmans "Björnstad" - Nu i pocket!





Vad betyder ett lag för en stad? Vad betyder en sport för en familj? Vad betyder en enda match för ett samhälle som kämpar för sin överlevnad?
Bara allt. Den betyder bara allt.
Björnstad är den första delen i en serie om en liten plats med stora drömmar. Den handlar om 15-åriga flickors odödliga vänskap och 17-åriga pojkar som spelar hockey med en hel stad på sina axlar. Men den handlar också om ett oförlåtligt brott, hur snabbt ett samhälle kan lära sig att blunda, och de fruktansvärda saker vi ibland är redo att göra för framgång.
Mitt i allt står Peter, som flyttar hem efter livet som hockeyproffs för att bygga upp sin moderklubb, och Mira, som slits mellan advokatkarriären och ett tyst liv i skogen som fru och mamma. Det är en saga om idrott och familj, och om hur långt vi är redo att gå för att skydda våra barn
.”


Backman placeras ofta, lite slentrianmässigt, i ”feelgood”-facket tillsammans med författare som Jonas Jonasson, Mikael Bergstrand m.fl. Lite orättvist kan jag tycka, då styrkan i hans texter (bortsett från hans magiska ordtrollande) är samspelet mellan humor och tragik. Som ingen annan modern svensk författare är han en mästare på att få dig att vika dig av skratt på en sida och att fontängråta som Lille Skutt på nästa.

När han la upp novellen ”Och varje morgon blir vägen hem längre och längre” (som utkom i fin liten presentutgåva i våras) på sin blogg hösten 2015 var det nog fler än jag som misstänkte att nästa romanprojekt skulle slå an en allvarligare ton.
 
Björnstad”- som precis släppts i pocket - var verkligen inte alls vad jag väntade mig dock.
Berättelsen om den lilla bruksorten där allt kretsar kring det lokala hockeylaget kan bli en vattendelare för hans läsare. Det är inte omöjligt att en del ”Ove”-älskare tycker att den är för mörk. För hård. För tragisk.
Andra kommer nog se det som nästa steg i hans författarskap.

Många som tidigare kanske fnyst åt hans böcker (”Ligger det på topplistan? Ska det vara roligt? Det tänker jag minsann inte läsa!”) bör definitivt ge ”Björnstad” en chans.

Det är inte så att hans karriär hänger på att de gör det dock. ”Ove”, ”Mormor” och ”Britt-Marie” har alla sålt i skvadriljonupplagor världen över. Han kommer nog att ha råd med kepsar, antika skrivmaskiner och mackor med alldeles för mycket bacon på även i framtiden om de inte ser ljuset …

Själv tycker jag det är fruktansvärt bra.
Det är en gripande och stark berättlese. Vi kommer verkligen innanför skinnet på huvudpersonerna.
Och, trots att jag är hockey-analfabet, gillar jag miljön (Jag ser Furudal i Dalarna framför mig hela boken igenom. Också en liten ort där hockeyn är central.). En del kanske kommer att se det som en bok om hockey. Jag ser det snarare som en bok om vänskap, föräldraskap, lojalitet och svek – i en hockeymiljö.

Gränsar det lite till Young Adult (vilket det har ryktats en del om)?
Nja, det skulle jag inte påstå. Visst finns det likheter med s.k ”crossoverlitteratur”, men här får ungdomar och vuxna ungefär samma screen time (page time?). I de flesta YA-böcker får ju föräldrarna till tonårstjejen som är kär i den sexiga vampyren/ängeln/trollet bara vara bleka bifigurer i två scener i bokens början.
 
 
Björnstad” är första delen i en planerad serie på tre.
Andra delen, "Vi mot er", utkommer 21:a augusti (och den är lika satans bra den!).

 
// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd

 
p.s Inget ont på något sätt om Jonas Jonasson och Micke Bergstrand förresten. Bägge är utomordentligt duktiga humorförfattare. Det är inte heller så att de spelar i en annan liga jämfört med Backman. De spelar helt enkelt olika sporter helt och hållet.




*Omarbetad version av text från sept 2016.


onsdag 19 juli 2017

Ett hjärta åt helvetet




Säger man hans namn tre gånger i spegeln så dyker han upp i butiken. Och vill lämna tillbaka sin Lemarchand-kub. Han har aldrig något kvitto heller den djäveln ....


Om det fanns två författare som definierade mitt 80-tal så var det Stephen King och Clive Barker.
Detta par i Skräckkungar (suck it up Dean Koontz!) höll mig vaken mången natt med ficklampa under täcket ...
Det är väl dock inte osant om jag påstår att King vann kampen både om försäljningslistorna och de stora folkmassornas kärlek.
Barker var alltid den lite svårare av dem. Mörkare, mer poetisk, mer ... knäpp helt enkelt.
Så knäpp att hans kanske mest kända skapelse, "The Hellbound Heart" (förlagan till nu klassiska skräckrullen "Hellraiser"), inte ens blev översatt till svenska!
 
Förrän nu det vill säga!
 
Kaxiga lilla Malmöförlaget Vertigo gör årets kulturgärning och ger för första gången ut denna klassiker på Svearnas språk! I översättning av, vår kompis, den skånska skräckdrottningen Caroline Grimwalker minsann!
 
Jag kan inte nog rekommendera att ni läser denna blodiga lilla pärla i sommar (ty den är rätt liten, bara 136 sidor). Har du inte denna bok i hyllan, bredvid de andra giganterna i genren - Shelleys "Frankenstein", Stokers "Dracula" och  Lovecrafts "Call of Cthulu" t.ex. - kan du knappast med gott samvete kalla dig för skräckälskare ...
 
"Han hade begått ett misstag när han öppnade Lemarchands ask. Ett mycket förskräckligt misstag.

Frank Cottons omättliga aptit på smärtans mörka njutningar ledde honom till mysteriet med Lemarchands kub, och därifrån till en död som bara en störd själ kunde tänka ut. Men hans brors kärlekstörstande fru, Julia, har upptäckt ett sätt att återuppväcka Frank men priset blir blodigt och fruktansvärt och det kommer definitivt kosta så in i helvete."




 Det här är ett verk som verkligen påminner mig om varför jag älskar skräck!
Det är mörkt, obehagligt, blodigt och bör kanske inte läsas när du är ensam hemma ..
 
Måste se om filmen också, har inte sett den på säkert tjugo år.
#Imold
 
// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd

 

 

torsdag 13 juli 2017

Cake or Death?


Eftersom jag antar att vi alla kan vara helt överens om att Eddie Izzard är sin (och de flesta andras) generations bästa stand up-komiker är det kanske inte helt otippat att ett superfan som jag kastade mig över hans nyutkomna självbiografi, "Believe Me: A memoir of Love, Death and Jazz Chickens".

"Over the course of a thirty-year career, Eddie Izzard has proved himself to be a creative chameleon, inhabiting the stage and film and television screen with an unbelievable fervor.
Born in Yemen and raised in Northern Ireland, Wales, and England, he lost his mother at the age of six-a devastating event that affected the rest of his life. In his teens, he dropped out of university and took to the streets of London as part of a comedy double act. When his partner went on vacation, Izzard kept busy by inventing a one-man escape act, and thus a solo career was ignited.
Izzard broke a mold performing in makeup and heels, and has become as famous for his "total clothing" rights as he has for his art. In Believe Me, he recounts the dizzying rise he made from the streets of London to West End theaters, to Wembley Arena, Madison Square Garden, and the Hollywood Bowl."

Ångrar lite att jag inte valde ljudboken istället dock (även om jag vanligtvis inte är en "lyssnare"), för Eddie skriver precis som han "ståuppar". Långa, hysteriskt roliga utläggningar om allt från himmel och jord - med fantasifullt geniala/skogstokiga inpass i paranteser eller fotnötter.
Även om jag hör Eddies röst och betoningar i huvudet när jag läser skulle det nog vara ännu roligare att få det rakt från källan.

Som såhär ungefär:

Geni!
Han är ett geni I tell's ya!

Framförallt första halvan av boken, om hans barndom, uppväxt, skolår och när han kom ut som transvestit ("Executive transvestite that is, not f*cking weirdo transvestite ...") är problematisk läsning.
Jag måste konstant avbryta för att antingen:
A) Skratta högt och utstå förbryllade blickar från andra semesterfirare runt poolen.
eller
B) Läsa briljant formulerade utdrag ur boken för min hustru, som läser egen bok i solstolen bredvid och blir mer och mer irriterad på sitt val av äkta hälft.


Bokens andra halva är lite mer sansad. När han går in mer i detalj om sin/sitt tidiga karriär, flygcertifikat, maratonspringade m.m. blir det lite längre mellan skratten, men fortfarande konstant underhållande och intressant.

Riktigt gripande blir det även när han pratar om sin mor (som gick bort när han var 6).
"Everything I do in life is trying to get her back. I think if I do enough things ... that maybe she´ll come back ... It hasn't worked yet ..."

Obligatorisk läsning för alla Izzard-fans.
Rekommenderas varmt för alla andra också.


// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd

fredag 7 juli 2017

Bokhandlarnas sommarpockettips!


Gillar du Peter May och Ann Cleeves bör du absolut läsa Sharon Boltons "Små svarta lögner"!
Vindpinad Falklands-Domestic Noir.
Olidligt spännande, samt gripande historia.

"Vad är det värsta din bästa vän skulle kunna göra mot dig?
Det var visserligen inte mord. Ett ögonblicks ouppmärksamhet, en tragisk olycka – och två barn är döda. Dina barn.
Du bor i ett litet ö-samhälle och kan därför inte undkomma kvinnan som har förstört ditt liv. Varje slumpartat möte blir en plågsam påminnelse om vad du har förlorat – din familj, din framtid, din psykiska hälsa.
Hur länge dröjer det innan hämndbegäret blir för svårt att motstå? Om du saknar skäl att leva vidare, varför då inte låta dina mörkaste tankar bli till handling?
Så: Vad är det värsta du skulle kunna göra mot din bästa vän?"


Malin Persson Giolitos "Störst av allt" plockade välförtjänt hem Svenska Deckarakademins pris för 2016 års bästa svenska kriminalroman.
Det är en otroligt välskriven och skakande skildring av varje förälders värsta mardröm, även om jag nog snarare skulle kalla boken för ett rättegångsdrama än en deckare.

"De rikaste rika och de mest utsatta behöver sällan träffas. Utom i Djursholms allmänna gymnasium. Fem tonåringar, och en lärare som vill väl. Det slutar i katastrof. Nio månader senare ställs artonåriga Maja inför rätta.

"Jag vet inte hur jag ska orka lyssna. Men det är farligt att släppa på koncentrationen. För då kommer ljuden. Ljudet när de kom in i klassrummet och drog bort mig, ljudet när Sebastians skalle föll i golvet, det lät ihåligt. Det dånar i mig, så fort jag inte passar mig kommer det tillbaka. Jag pressar naglarna in i mina handflator, försöker ta mig därifrån. Men det hjälper inte. Min hjärna släpar alltid tillbaka mig till det där jävla klassrummet."




Alex Marwoods "Den mörkaste hemligheten" är verkligen mörk ..

Jag lånar ur Susannas recension från förra året:
"Marwoods litterära thrilleruniversum är långt ifrån den klassiska pusseldeckarens (även om avslöjandet faktiskt kryper fram i en närmast Christiesk återföreningsscen). Vemgjordedet-aspekten är alltid underordnad utforskandet av de mekanismer som får oss att göra det. Det psykologiska spelet mellan bokens karaktärer som oundvikligt leder mot katastrofen är mästerligt skildrat. Och som den riktigt goda litteraturen plägar göra lämnar boken läsaren med nya frågor att ta ställning till."


I Jussi Adler-Olsens "Washingtondekretet" skildras ett USA i politiskt kaos, som en dystopisk "Homeland"-säsong ungefär. Låter det som ett fullkomligt orimligt framtidsscenario i dessa Trump-tider? :-)
Betänk att boken faktiskt är skriven för tio år sedan. Är Jussi kanske synsk?

"Doggie Rogers är lycklig när hon kliver in på Hotel Splendor för att fira den demokratiske presidentkandidaten Bruce Jansens historiska valseger. Hon är full av hopp inför framtiden och övertygad om att Jansen är den rätte att axla rollen som världens mäktigaste man. Men medan den nyvalde presidenten hyllas av sina trogna medarbetare drar en man i rummet plötsligt vapen. Skottet träffar Bruce Jansens höggravida hustru, och varken hon eller det ofödda barnet går att rädda."

Politisk thrillerunderhållning på hög nivå!
Dock får Jussi ett rejält minustecken för att han i slutet av boken, under "Webbsidor för relevant läsning", listar r*vhatten Alex Jones högerextrema konspirationsteorikanal "Infowars".
Det finns absolut inget relevant med den sidan. Om man inte forskar på hur långt människans dumhet kan sträcka sig ...


// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd

måndag 3 juli 2017

"Hon som kom före" av J.P Delaney

 
 
 
"Hon som kom före är en psykologiskt högspänd spänningsroman om två kvinnor vars öden obönhörligt cirklar mot samma mörka punkt. J.P. Delaney har skrivit en driven och överraskande berättelse som utmanar läsaren att själv svara på de allt mer oroväckande frågor som Jane och Emma konfronteras med när de flyttar in i Edward Monkfords olycksbringande villa."

Det här visade sig vara en riktig bladvändare, som absolut inte gick att lägga ifrån sig. Två kvinnor vars liv tycktes gå mot samma kusliga öde. Riktigt otäcka frågor att ta ställning till. 
Vill man veta vad man själv skulle svarat? 
Nope.
Vill man bo i detta till synes spektakulära hus?
Nope.
Vill man läsa boken?
Japp.

// Silja, Akademibokhandeln Helsingborg City
 

onsdag 28 juni 2017

Bokhandlarnas sommarpockettips!

 


Johan tipsar om fyra romaner ni inte bör missa i sommar!



Emma Clines ”Flickorna” handlar inte om Charlie Manson. Inte riktigt. Den handlar om flickorna runt honom och deras förhållanden till varandra.  Om längtan efter gemenskap och vilja tillhöra något större. Att hitta en egen väg.
Vi som läser vet ju dock vart var den här specifika vägen leder.
Nowhere good honey …
Underbarnet (hon är 27) Clines debutroman har hyllats av en enig kritikerkår och sålts till sjuttielva länder.
Välförtjänt så får jag säga.
"Flickorna" är är en otroligt fascinerande och välskriven bok.
Det ska bli mycket intressant att se var det här författarskapet tar vägen.

 
"Världens vackraste man", av Lena Ackebo är tragikomisk, mänsklig och rörande historia om två väldigt olika systrar.
Inte riktigt feelgood.
Inte riktigt finkultur.
Mittemellan Lena Andersson och Emma Hamberg liksom.
Mycket läsvärt är det i alla fall.
 
Historiska romaner brukar inte vara min grej riktigt. Har aldrig lyckats känna någon större passion för den romantiska litteraturen heller.
Så hur går det när en av mina favoritförfattare, Chris Cleave - ordkonstnären bakom fantastiska böcker som "Incendiary", "Little Bee" och "Guld", ger sig på bägge genrerna på en gång i "Alla hjältar blir förlåtna"?
Inte förvånansvärt kanske så går det alldeles utmärkt!
Cleaves penna förflyttar mig till andra världskriget, rakt till London under Blitzen och mitt in i kärlekstriangeln mellan Mary, Tom och Alistair.
Både krigets fasor och kärlekens vedermödor skildras med ett strålande språk, gripande drama och en stor nypa humor.
Rekommenderas varmt! 
 
Bjärredsförfattaren Petra Holsts nyutkomna roman "Bländad" är en riktig jädra bladvändare!
Jag läste den i en sittning, med endast paus för stekt kaviarmacka med ägg till lunch, under en regnig augustieftermiddag förra sommaren.
Det är en berättelse som suger in dig och vägrar släppa taget.
Klart mer obehaglig än många thrillers jag läst det senaste året. Förmodligen för att den går att relatera till på ett personligt plan, till skillnad från de flesta historier om norska seriemördare eller briljanta-men-alkoholiserade kriminalkommissarier.
 
Återkommer inom kort med tips på årets bästa deckar-sommarpocket!
 
// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd
 

söndag 25 juni 2017

Sommarhögen 2017


Är det dessa tolv titlar som skall utgöra min sommarläsning i år?
Vi får väl se.
Jag vet av erfarenhet att det inte alltid blir precis som man planerat.
Någon eller några faller bort. Andra böcker tränger sig in och kräver att bli lästa ....

Men men, så här ser högen ut just nu.
Elisabeth Strouts kritikerhyllade "Mitt namn är Lucy Barton". Thrillerfavoriten Belinda Bauers nya "De vackra döda". MR Careys "The Boy on the Bridge", en prequel till förra årets fantastiska zombieskräckis "Flickan med gåvorna".
Inte en prequel, men en fortsättning - Lena Ackebos "Kära Barbro". Tar vid där, en av förra årets favoriter, "Världens vackraste man" slutade.

Caroline Engvall ("14 år till salu") debuterar som skönlitterär författare med uppmärksammade spänningsromanen "Ärren vi bär".
En av världens absolut roligaste människor, Eddie Izzard, har skrivit självbiografi!
"Believe Me - A Memoir of Love, Death & Jazz Chickens" skall bli ett stort nöje att ta del av!

Sen "Selfies". Del sju i Jussi Adler-Olsens svit om Avdelning Q hos Köpenhamnspolisen.
Ännu en av världens roligaste människor - David Sedaris. "Theft by finding", inte en av ordkonstnärens vanliga essä-samlingar, utan hans dagbok 1977-2002.

Åsa Schwarz har inte skrivit en thriller om Fångarna på fortet ... Nej, "De sju nycklarna" handlar om de sju internationella IT-profiler som bär nycklarna till hela internet. Spänning i hackermiljö.
"De försvunna" av Caroline Eriksson, som kom häromåret, var en otroligt spännande och välskriven svensk "domestic noir". Kan "Hon som vakar" upprepa succén?
(Skarpögda läsare kanske tycker att dessa två damers böcker ser lite konstiga ut på bilden. Det kan i så fall bero på att jag mästerligt photoshoppat in titlarna eftersom de inte finns i tryck ännu. Jag kommer att läsa bägge på min iPad, inte på stranden m.a.o.)

Uppmärksammad roman om ensamhet och tillhörighet. Amerikanskan, med det svenskklingande namnet, Emily Fridlunds debut "Vargarnas historia" låter lovande.

Sist, en titel som jag inte hann med när den kom ut i våras men som jag banne mig ska läsa i sommar. Leivingers och Pinters fantasykriminalroman "De mörkermärkta".

Vi syns på stranden!
(Det är jag som ligger med näsan i en bok och ignorerar mina barn.)

// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd



torsdag 22 juni 2017

Gästbloggaren: Mariette Lindstein



Den vanligaste frågan jag får av journalisten, på föredrag och av nyfikna läsare är: ”Varför går man med i en sekt?” Svaret är inte så invecklat som man skulle kunna tro, för det gör man egentligen inte. Det finns ingen som vaknar en morgon och säger: ”Jag tror jag ska gå med i en sekt.” Det är något som händer långsamt och gradvis. I mitt fall tog det över ett år. Jag läste böcker, gick på föredrag, pratade med intressanta människor och till slut bestämde jag mig för att ta en kurs.
Och mycket senare, när en rekryterare föreslog att jag skulle började jobba på Scientologikyrkan, var jag helt övertygad om att den inte alls var någon sekt.
Och sedan tog det flera år innan jag blev en hängiven Scientolog.
Numer ser jag på den långa processen som förvandlade mig till en sektmedlem som hjärntvätt. Den sker systematiskt: Ta bort individernas kontakt med omvärlden. Få dem att tro att omvärlden är farlig. Peppa dem på ett högre syfte. Mata dem med samma information om och om igen. Och när man hör något tillräckligt många gånger tror man till slut att det är sant.

Det var just den långa, systematiska processen jag ville beskriva när jag började skriva trilogin om Dimön. Utmaningen var att skriva på ett underhållande sätt, inte predika och försöka mata läsarna med fakta. Istället ville jag låta dem uppleva hur det går till när man dras in i en sekt. Och i andra boken vad som händer efteråt – om man vågar tala ut. Och slutligen, i Sektens barn: konsekvensen för framtida generationer.
Det blev verkligen en utmaning. Men det blev också min terapi.
Nu när jag ser tillbaka på de tre åren när jag skrev trilogin kan jag bara säga att allt som plågade mig då har försvunnit: mardrömmarna, självanklagelserna och ångern över de bortkastade åren. Jag utkämpar inte längre något krig mot Scientologerna. Ämnet är mycket bredare än så. Manipulation. Härskartekniker. Hjärntvätt. Sektproblematiken letar sig in överallt: i förhållanden, på företag och i skolor. Genom de hundratals mejl och meddelanden jag fått från läsare har jag förstått att det som hände mig i sekten bara är ett exempel på ett mycket större problem.

Det känns trots allt lite sorgligt att ta farväl av Dimön med den sista och avslutande delen i trilogin. Men det finns mer att skriva om sekter. Nästa serie kommer att handla om deras frontgrupper och bulvaner, och ja det finns gott om dem även här i Sverige.
Det fanns ett förord in mina böcker som jag senare bestämde mig för att ta bort. Jag ville att böckerna skulle få leva sitt eget liv som den fiktion de trots allt är.
Men förordet var något liknande det här:

Detta hände.

På en plats någonstans långt borta från civilisationens hummande och brummande gick det till så här.

Människor levde sådana här liv.
Många tvingas i dag leva med ärren från övergreppen och förnedringen.

Det är för dem jag har skrivit de här böckerna.

Det är något alldeles speciellt med att andas frisk luft när man har varit fången under en längre tid. Världen ser annorlunda ut. Färgerna är klarare. Smakerna starkare. Måhända förlorade jag många viktiga år av mitt liv, men tänk vad som har hänt sedan jag bestämde mig för att tala ut. Jag har fått nya vänner över hela världen. Förhoppningsvis gör jag nytta. Om jag kan förhindra en enda tonåring från att ta resan jag tog när jag gick med i en sekt är det mödan värt.
Ordet är fritt här i Sverige. Låt det alltid förbli så.

// Mariette Lindstein, författare
 
     
 

tisdag 20 juni 2017

Bokhandlarnas sommarpockettips!

            

          Det finns så många bra pocketar i år!
 …precis som förra året, och året före det. Och 2014.
Pocketboken är den ultimata semesterboken, man läser den, byter med någon, ger bort den eller tar med den hem igen. Fuktskadad, skrynklig, sönderläst, solbränd och älskad. Här är några godbitar ur vårens utgivning:
Ingenting och allting av Nicola Yoon
Rakt in i mitt tonårshjärta - via romantiknerven och tårkanalen. Intensivt om ung kärlek med förhinder och en alldeles ovanlig och originell twist. Underbara bokreferenser. <3 Gillar man Green gillar man Yoon.
Den vidunderliga kärlekens historiaav Carl-Johan Vallgren
En älskad roman i nytryck. En sällsam och kraftfull kärlekshistoria mellan den vanställda och döva dvärgen Hercule Barfuss och Henriette Vogel. En av väldigt få böcker jag kan tänka mig att läsa igen.
 ”Yxmannen” av Ray Celestin
Riktigt bra historisk deckare som utspelar sig i New Orleans, med autentiska brev som troligen skrivits av den verklige yxmannen. Färgstark, intressant-  och kul – där läsaren i ett tidigt skede stöter på karaktären Lewis Armstrong en duktig musiker, som sedermera tar sig artistnamnet Louis Armstrong… Är rätt svag för den typen av inslag från verkliga livet. :) Lite Nesserskt sådär.
 Störst av allt av Malin Persson Giolito
Så jäkla bra skrivet! Majas röst är knivskarp och kristallklar, mogen och barnslig, stark och svag – och framförallt intensiv och genomträngande. Kommer aldrig att glömma Maja.

         // Silja, Akademibokhandeln Helsingborg City 

fredag 16 juni 2017

Film är bäst på Bio, Bok är bäst på TV?



Det är väl knappast en överdrift att påstå att vi just nu lever i TV-seriernas guldålder (även om ordet "TV-serie" börjar kännas lite gammalmodigt nu när man streamar nästan allting - om man inte orkar vänta två år på att SVT eller TV4 köper in det ...)?

Med det fantastiska, ibland nästan överväldigande, utbudet av serier är det ett under att man överhuvudtaget hinner läsa några böcker längre
Skönt då i alla fall, och inte någon större överraskning kanske,  att de flesta av de hyllade TV-serierna har litterära förlagor.

Så vilka serier får du absolut inte missa just nu?

"The Handmaid's Tale" (HBO Nordic)

Byggd på Margaret Atwoods dystopiska (Eller utopiska om man heter Mike Pence eller Björn Söder ...) klassiker "Tjänarinnans berättelse" och kanske den mest omtalade serien just nu. Jag är fem avsnitt in och det är otroligt bra. Skrämmande och skakande om hur snabbt ett samhälle kan förändras nästan över natt.
Har vi förresten börjat kalla Elisabeth Moss för sin generations Meryl Streep än?
Inte?
Jag tror faktiskt att det är dags nu ...



"American Gods" (Amazon Prime)

Neil Gaimans maginifika (medveten felstavning - alla hans böcker är magi-nifika) Fantasy-Road Movie-roman om gamla gudars kamp mot nya gudar har varit aktuell för filmatisering flera gånger tidigare, men serieformatet är perfekt för denna episka historia!
Fyra avsnitt in och jag är helsåld! Påkostat, fantastisk rollbesättning (Ian McShane som "Mr Wednesday är lysande - och med begåvade skådisar som Peter Stormare, Gillian Anderson, Crispin Glover mfl i andra roller) och mycket troget boken!



"House of Cards"  Säsong 5 (Netflix)

De två första säsongerna om Frank och Claire Underwoods väg upp i toppen av Washington DCs maktelit är tveklöst den bästa TV som någonsin producerats!
De två senaste, får väl ärligt sägas, har inte nått upp till samma svindlande höga nivåer.
Men, även om dramaturgin börjat bli lite väl otrolig (även i dessa Trump-tider), så är Kevin Spaceys intrigerande och kallblodige President och Robin Wrights iskalla första dam fortfarande värda din uppmärksamhet.
Michael Dobbs tre böcker, som både den gamla BBC-versionen och denna bygger på, är alla tre mycket läsvärda. Även om man plöjt hela Netflixserien ...



"Orange is the New Black" Säsong 5 (Netflix)
 
 Hur mycket som återstår av Piper Kermans självbiografiska berättelse nu i säsong 5 låter jag vara osagt (inte mycket gissar jag dock), men även om serien - precis som House of Cards - inte åldrats väl så är den fortfarande "Must-see-television". Framförallt för alla de fantastiska rolltolkningarna. Själv är jag som lyckligast när handlingen fokuserar på antingen nyfrälsta methlantisen Tiffany "Pennsatuckey" Dogget eller stackars Lorna Morello och hennes alla vanföreställningar.


 
 Vi har kommit långt sedan "Rederiet" gott folk .. :-)
 Binge away!


// Johan Zillén, Akademibokhandeln Center Syd

onsdag 14 juni 2017

Pocket laddade med känslor

 
Mycket känslor blir det, när jag plockar fram mina pocketfavoriter för sommaren.
 
Elena Ferrante: Min fantastiska väninna
Eftersom jag var en av alla de som drabbades av Ferrante-febern, blir första tipset förstås "Min fantastiska väninna", första delen av Neapel-sviten. Förflytta dig till ett fattigt, myllrande kvarter i Neapel på 50-talet, följ bästa kompisarna Elena och Lila från barndomen. Här läggs grunden för det största och bästa romanbygget på många år, i mina ögon.
 
Jason Timbuktu Diakité: En droppe midnatt
Man får vara gjord av sten, för att inte bli berörd av Timbuktus självbiografiska roman. Det känns fullständigt obegripligt att han drabbats av rasism under sin uppväxt I Lund - I vår tid. Med ett lysande språk skildrar han sitt sökande efter ursprunget, en resa som leder till amerikanska bomullsfält.
 
Alex Schulman: Glöm mig
Ännu mer känslor. Och vilken litteratur han har skapat, Alex Schulman, av sin svåra uppväxt med en begåvad, vacker men alkoholiserad mamma. Så otroligt sorgligt och vackert. Måste läsas!
 
Caroline Säfstrand: Om du bara visste
En ganska ny romanförfattare att hålla ögonen på, framför allt för oss som älskar Linda Olsson. I samma fina anda skriver Caroline Säfstrand. Det handlar om relationer som gör ont och människor med smärtsamma minnen - men också om varma, oväntade möten.
"Om du bara visste" utspelas på Hallands Väderö. Andra romanen"Tiden läker Inga sår" är förlagd till Kullabygden. Och Caroline Säfstrands nya roman (ännu inbunden) är en vacker, vemodig och nästan mytisk berättelse om människor på en ö med speciell dragningskraft: Ven.
 
// Eva, Akademibokhandeln Killbergs Ängelholm

fredag 9 juni 2017

Signeringar på lördag!

Nu på lördag har du chansen att träffa författare i våra butiker i Ängelholm, Landskrona och på Center Syd!



Välkommen på signering! 
 
Om boken:Pojken stannade plötsligt till. I ett andetag tystnade hans hummande. Något vitt hade glimmat till i hans ögonvrå. Något som kändes obehagligt onaturligt i grönskan.”Så tar den psykologiska thrillern Vit Syren sin början i Stadsparken i Lund. Försommaren är sådär ljuvlig som bara en försommar kan vara. För kommissarie och insatsledare Sara Vallén, inspektör Rita Anker och deras kollegor blir jakten på gärningsmannen också en odyssé i mänskligt förfall.


Om författaren: Cecilia Sahlström är kulturvetaren som blev polis och under många år arbetade med relations- och sexualbrott. Efter 20 år ville hon vidare, blev ledarskapskonsult och föreläsare, och arbetar nu som chef inom socialtjänsten.
Hon bor i Lund sedan 2004
Lördag 10 juni kl 12:00-13:30, Center Syd




Om boken: "Ina och hennes man Erik lever ett till synes harmoniskt liv tillsammans. Men när Ina får veta att hon bär på en obotlig sjukdom tar hon sig tillbaka till barndomsön Ven för att söka efter svar på ouppklarade frågor. Varför minns hon inte sina år på ön? Vad hände egentligen den där dagen när hon var sex år gammal? Svaren hon finner lämnar hon efter sig som ledtrådar i ett korsord.

Ett halvår senare kommer Erik till ön för att uppfylla Inas önskan om att lösa korsordet. För varje ord han fyller i kommer han inte bara närmare hennes sanning, utan också sin egen. På ön möter han en udda skara människor. Hundraåriga Signe som lever med sina uppstoppade
djur, excentriska Liv som driver krogen Hemligheternas skafferi och Maj som på ett mystiskt sätt vunnit en vistelse på ön, utan att ha tävlat.

Det visar sig att de alla finns nämnda i Inas korsord och att rutorna avslöjar sanningar som förändrar allt."

En roman som värmer och stannar kvar länge
Hemligheternas skafferi är Caroline Säfstrands tredje roman. Hon har tidigare utkommit med Om du bara visste (2013) och Tiden läker inga sår (2015).

Plats: Landskrona 11:00-13:00



Charmigt skruvad polisroman i vacker miljö på Falsterbonäset

Om boken
: "Det har dragit ihop sig till Falsterbo Horse Show, årets största höjdpunkt inom svensk ridsport och en av de mest prestigefulla hopptävlingarna i världen. Nationsflaggorna vajar i sommarbrisen, solen står högt på himlen och läktarna är fullsatta. Det luktar succé lång väg. Kommunen har, till borgmästarens oförställda glädje, två ryttare i toppklass som konkurrerar om den sista OS-platsen i hopplandslaget.

Förhandsfavoriten Leopold Gyllenstierna rider in och tar emot folkets jubel, men redan efter tredje hindret faller han död ner. Det visar sig snabbt att han inte dött en naturlig död och Skanörs poliser kastar sig med blandad entusiasm in i mordutredningen. När det kort därpå inträffar ytterligare ett mord känns sommarsemestern plötsligt väldigt avlägsen.

Samtidigt som kraven på poliserna ökar förpestas Egons tillvaro av att hans närmsta granne och antagonist, Elisabeth, bjudit hem sin ungdomskärlek François från Paris. Ordningen på Kärleksstigen är rubbad och Egon avskyr instinktivt den franske sprätten och känner sig mer ensam än någonsin."

Ryttaren är den tredje och fristående delen i den varma kriminalkomediserien Mord i Falsterbo, skriven av av författarduon Christina Olséni och Micke Hansen. Humor och lättsamt hanterade mord i idyllisk småstadsmiljö är deras signum. Återigen får vi möta poliserna Mårten och Lisa på Skanörs polisstation, den utbrände åklagaren Fredrik och hans överenergiska farbror Egon, 84 år, samt övriga i det pigga pensionärsgänget som vi träffade i Badhytten och Fågelskådaren.

Plats: Ängelholm kl 11:00-13:00